Liten tjej i ljusrosa täckbyxor har längtat efter sin pappa och flyger upp i hans famn när han passerar genom dörren. Passagerarna bakom får vänta. Små barns kramar är viktigare!
Familj välkomnas av kommunanställd kvinna. Hon pratar deras språk, fast hon delar inte samma färg på huden. Väskorna är många och barnen väluppfostrade. Kanske ska de börja ett nytt liv här?
Män i grått hår och mörkblå slipovers står på samma rad de alltid står. Ett par av dem vaggar ut, utan sällskap. Men de kommer åter. Med samma släpande steg och matchande uniformer.
Äldre man som fastnat med bältet i säkerhetskontrollen söker öl i baren för att släcka törsten. Bältet glömde han att stänga och det slår mot benet för varje steg han tar.
Flickan bakom disken tar 18 kronor för en kopp te utan att titta upp från boken.
Jag bloggar!
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
1 kommentar:
jag ser det framför mig. bra skrivet!
Skicka en kommentar