LIVET OCH LITE TILL

Visar inlägg med etikett desperationen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett desperationen. Visa alla inlägg

måndag 10 november 2008

.ungkarl på hemkörning

Jag saknar ord. Vet inte var jag ska börja. Det som just hände, var så orealistiskt att mina ögonbryn kommer att växa fast som två stora frågetecken.

Det ringde på dörren och utanför stod en välklädd (nåja, hyfsat ialla fall) man i min ålder (nåja, hyfsat ialla fall, hans ålder var svår att bedömma) med en imponerande kroppshydda ackompangerad av en lika imponerande odör.

"Jag letar efter en kvinna. Till mig! Är du singel?

Eeeeh.

"Vad tror du, är du nåt för mig?"

Mätaren slog i taket. Mer ofrivilligt singel kan jag nog inte bli. The bottom is nådd!



Jag hjälper honom på traven och knuffar honom från kvarteret med 95% pensionärer (och EN aldrig så tragisk singel). Hänvisar till dålig marknad.

En halvtimme senare är han tillbaka. Undrar om jag inte ändrat mig. Han hittade ju ingen annan.



Nu fick jag ont i huvudet....