.no more king of pop!

Konstigt är det när en odödlig dör. Och konstigt är det när en popikon hittar på namn till sina barn. Vaddå Prince Michael och Prince Michael den andra? Hur lät det när pappa Michael ropade på sina gossar?

Frågade en familj från Liberia om varför de döpt sin son till Stephen Junior, efter pappa Stephen. Vållar det inte bara en massa onödiga problem? Man gör så där vi kommer ifrån, svarade de. Märkligt, kontrade jag.

Kvinnan från Kenya kom med ett annat exempel. Carl den XVI Gustaf.

Jaa, alltså.....eh....ridå!

.en helt vanlig söndag

På en helt vanlig söndag låter jag Disney vara barnvakt så länge som det bara är möjligt. Men även det har sin begränsning. När jag hör dotterns snabba fötter så spänner jag magmusklerna för jag vet att det är precis där hon kommer att landa med sina sylvassa knän. Har jag inte ögonen öppna så tjatar hon antingen hål i det tunna skinnet eller så bänder hon upp dem. Har jag riktigt tur så fryser hon och vill värma sina kalla tår mot min kropp.

Frukosten är lång. Min tekopp tar aldrig slut. Dottern äter mindre än Paris Hilton.

Efter en tjockpannkakslunch så tar vi skogsvägen upp till museet. E ramlar i snön flera gånger. Med vilje. Jag springer bakom och jagar. Utställningarna är nervkittlande för en ljudrädd femåring. Det finns ingen logik i varifrån ljudet kommer. Omvärlden blir större. Men dansen är spännande att titta på, även om E hade önskat någon som sjöng också. Modern dans är gränsfall, även för en mamma som vansinnigt gärna vill förstå det konstiga som sägs vara så vackert.

Försöker betala för fikat med kortet. Det går inte. Vad är det för datum idag? 8:e, det måste tamigfan vara rekord. Blir till att stuva om mellan kontona igen. Mina miljoner poäng i FEK känns verkligen som om de kom till nytta.

Dottern hittar vänner och är plötsligt inte längre rädd för oväsen. Faktum är att all blyghet är försvunnen. Hon guidar tre pensionärer runt på museet, medan jag fyller på min tekopp än en gång.

Hemma igen tumlar maskinen tvätten och dottern tumlar runt med plastdjur i badet.

En helt vanlig söndag.

.alla känner apan!

På tal om att folk kommer fram till mig utan att veta vem jag är. I kväll på gymmet kom en kvinna fram och frågade om jag ville börja i hennes teater-studiecirkel!

(och inga dåliga vitsar om hur jag filmade mig igenom mitt träningspass)

.kulturchockarnad igen

Jag kommer exakt på klockslaget, J kommer en och en halv timme sen.

Jag väntar på varsågod, M tar för sig.

Jag tänker att jag vill ha honung i mitt te, V frågar.


Kan någon gnugga bort det fisförnäma från mitt ansikte, rycka ut staven ur röven, låsa upp tungans band och rufsa till mitt hår? För när jag blir stor tänker jag vara en utlänning.