Som bekant så har jag tillbringat helgen i Stockholm för att sätta mig in i föreningen Makalösas Föräldrars verksamhet. Och hela upplevelsen har verkligen varit makalös, men kanske inte på det sätt som de hade tänkt….
Lokalen var makalöst svår att hitta. Jag kunde väl aldrig tänka mig att den gröna risiga baracken, med igenbommande fönster, var målet för min fem timmar långa resa. Första dagen gjorde jag misstaget att ta av mig skorna och jackan. Efter lunchen visste jag bättre.
Damen med det spretiga och ryckiga kroppsspråket, som skröt över sin organisationsförmåga, var makalöst yr och oorganiserad. Det tog en timme innan vi kom igång och det var bara chocken som hindrade mig från att begå myteri.
Kvinnan, som hamnade vid mitt bord på lunchen, blev så makalöst arg på mig att hon bytte bord när jag ifrågasatte hur man kunde söka en man bara för att man behövde någon som klippte häcken och tvättade bilen. Hon förvissade sig först om att jag var ”en sån där feminist” innan hon morrande tog sin bricka och gick. När nyseparerade tjejen oroade sig för att hon inte skulle ha ekonomiska möjligheter att jobba 75% längre, så föreslog kvinnan att hon skulle leta reda på en karl på Spray Date. Det var inte ett skämt. Hon hade ju gjort så!
Jag hade makalös tur för jag bodde hos min syster. De andra inkvarterades på en camping utan vatten i stugan. Mamman med febersjuka 2,5-åringen höll sig för skratt. Tjejen med pälsdjursallergi höll sig för näsan när hundarna i rummet intill rörde på sig.
Men lunchen var makalöst god!
Och generalssekreteraren makalöst kompetent.
Bild från: 
