Gick det bra frågade jag.
"Nej", svarade han. Och la till "ena djälva sopor".
Jag visade mitt missnöje på mitt typiska maner. Fnyste och vände mig bort.
Han fortsatte obarmhärtigt att mala på.
Då frågade jag om det möjligtvis var så att det var han som var en djävla sopa.
Han förstod absolut inte varför jag hade hakat upp mig på det ordet. Han sa ialla fall att han inte förstod det. Men jag kunde bestämt ana att han blev besvärad av att jag högg. Försvarade sig tills han hade tappat tråden. Jag hade tappat intresset så fort han började sitt försvarstal. Det enda jag ägnade uppmärksamhet åt var min synnerligen bistra uppsyn. När jag insåg att det inte fanns någon ände i hans ordbajseri så sa jag tack och adjö. Där är dörren.
Förra gången handlade det om "kvinnogöra" den här gången om "djävla sopor". Suck. Vi möts igen.
Vi möts igen.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
1 kommentar:
Där försvann ju det sista lilla milligrammet av respekt för detta fossil. Att kalla, gissar jag, en hel grupp vetgiriga och krävande människor, som gör sitt bästa för djävla sopor, bakom deras rygg för övrigt, tyder på en massiv karaktärsbrist. Jag blir så arg att jag nog inte ska skriva så mycket mer här än så.
Jag beklagar att även du J behöver bli utsatt för detta avträde. All heder till dig för din reaktion mot denna osannolika människa.
Skicka en kommentar