Fredagar innan längre ledighet brukar vara rätt sköna. Ingen idé att börja på nåt nytt, så tempot är lugnt. Stämningen är avlappnad. Fikat är gott. Perfekt.
Tills grottmannen dyker upp. Tydligen är det bara han som drar in riktiga pengar till verksamheten. Vi andra jobbar för "Kalle Anka-pengar". Han skämtade inte.
Först prövade jag att argumentera. Men det gick inte. Då packade jag ihop och gick.
Medans jag tänkte på passivitet och aggressivitet.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
1 kommentar:
Har också en sån. Deprimerande, inte ett dugg stämningshöjande att ha dylik människa på jobbet.
Skicka en kommentar