Innan jag fick klumpen av gnagande oro i magen så tänkte jag inte så mycket på vad dottern för vidare till sin pappa. Men nu när jag vet att han drar egna slutsatser av hennes barnsliga funderingar kring mitt liv, så stelnar jag till när jag överrumplas av oskyldiga frågor.
Idag frågade hon till exempel om hon inte skulle kunna krypa ner hos mig på morgonen längre om det fanns någon fler i sängen. Oskyldig fråga. Stel mamma. Klumpen i magen säger att hon kommer att fråga pappan också och han kommer att tro att barnets mor inte har omdöme (läs=knullar runt så barnet får sjuka värderingar och revolterar sig igenom sin uppväxt).
Idag berättade hon något hemligt om pappans relation. Jag är rätt säker på att han inte vill att jag ska veta det här. Så vad ska jag göra med den här informationen nu när den är ett vapen?
Jag vill inte använda den här typen av vapen. Jag vill inte slåss alls!
Jag vill att det ska vara som förrut.
När jag fortfarande trodde att han litade på mitt omdöme.
Bild från: 
Pyttipanna, lapskojs, ordsallad
-
Såhär tolv dagar efter diskbråcksoperation drömmer jag en vansinnig dröm
där H och jag först letar efter vårt boende på ett abstrakt hotell som är
en sorts...
1 år sedan
