Mamma, vad betyder det när man säger att nåt är en barnlek?
Jävla kyla som låser mina bromsar. Och så rycker jag och sliter i handbromsen för att den ska lossna. Men det behövs inte, för den har inte frusit. Men likt förbannat drar bilen åt vänster och beter sig alllmänt illa. Jag trycker hårdare på gaspedalen och motorljudet ökar, men det gör inte hastighetsmätaren.
Styr bilen in på en parkering och ser hur ena framhjulet ryker och runt däcket liggar små svarta bitar av lakrits. Termometern visar på -20.
Suck. Bara att kavla upp ärmarna (fast det gör jag såklart inte i TJUGO MINUS)!
Domkraften bjuder på motstånd och bultarna sitter där de ska. Den vita ulliga halsduken åker av och lämnade fritt fram för iskalla vindar att testa min smärtgräns. Ger mig själv en smäll av djävlar anamma och tar nya tag och vips sitter reservhjulet på plats.
Inuti bilen har E tagit av sig skorna, flyttat till förarsätet och plockat fram popcorn. Hon klappar händerna i förtjusning när jag kliver in i värmen igen. Vilken föreställning. Fem sprängda däck i betyg. Hon kan knappt bärga (höhö, bra ordval i sammanhanget) sig tills hon får återberätta höjdpunkterna för sina fröknar.
(och själv kunde jag knappt bärga mig tills jag fick berätta om eländet i min blogg)
Små tjejer som ligger i sängen och gallskriker kan man väl lika gärna hänga ut genom fönstret eller hur? Visst förstår grannarna att det är för barnets eget bästa? Visst kommer förbipasserade vuxna att nicka förstående upp mot köksfönstret där silhuetten av en mamma som sliter sitt hår avtecknas?
Försäkringskassan litar inte på att jag är hemma från jobbet för att ta hand om mitt sjuka barn. Nej, Försäkringskassan vill att dagispersonalen intygar att mitt barn inte är på dagis de dagar jag säger att hon är sjuk.
Man måste ju förstå att föräldrar kan man inte lita på. De skor sig ju rutinmässigt på barnens bekostnad.
Det är säkert sant eftersom Försäkringskassan säger det.
Men grejen är den att jag inte känner en förälder som vabbat utan barn.
Gör ni?
Jag har löst ett träningskort. Det betyder att jag, inte bara frivilligt, utan även betalar 2000 spänn för att få krypa ner i en källare där luften stått stilla sedan Arnold hade sin storhetstid som kroppsbyggare. Jag tänker inte gå in på hur äckligt jag tycker det är med feta män som stänker svett på inredningen. Jag tänker inte gå in på hur fånigt det är med killar som bara rör sig i lokalen för att visa upp sig. Jag tänker inte heller gå in på att det aldrig finns någon personal i lokalen som man kan fråga hur maskiner fungerar.
Jag tänker prata om mig. Den där tjejen utan tålamod.
Kommer på mig själv med att tänka "nu djävlar ska allt bort" Som om det endast krävs en ordentlig genomkörare vid ett tillfälle, och så vips har man den där perfekta kroppen. När jag har bestämt mig, så vill jag se resultatet omedelbart.
Men vänta lite nu. Vad är det där jag känner i gäddhängsmuskeln? Anar jag träningsvärk? Minsann. Jag fick visst ett omedelbart resultat.
