På salongen var det partystämning. Det var folk överallt och i kaffekoppar och på glasspinnar landade hår för att vila. Mig sköt de längst in i en soffa i väntan på min tur. Först skulle det milda skogsrået bli av med allt sitt hår.
Meningar fullproppade med ord viftades fram med hjälp av armar och munnar som inte kunde tyglas tjöt av skratt. Jag parerade bäst jag kunde, men även jag dränktes av entusiasm.
Hela släkten var på plats och alla var frisörer. Saxar smattrade och hårfärg stänkte på golvet. Och sen kom ännu fler in genom dörren och tog plats i salongens alla hörn.
Vad är det ni ska fira, undrar jag när jag med en dåres envishet äntligen fått en syl i vädret.
Nej, vi firar inte. Vi sörjer för mamma ska begravas i morgon, svarar de i kör.
