.fobier äger kroppen

Jag levde med en man som kunde nacka kattungar med bibehållen min, men svimmade av sprutor. När han var tillräckligt gammal för att minnas och för liten för att förstå, så fick han en spruta av skolsystern. Han satt uppflugen på en hög stol omklädningsrummet, och av någon anledning ramlade han så illa att han slog huvudet i en av krokarna när hon stack. När han slog upp ögonen igen var det blod överallt och panik i de vuxnas blickar. Hans kropp minns. Sprutor är inte bra. Sprutor är otäcka.

Min kropp minns också. Och tydligen blir man inte gammal nog för att förstå. För igår tog min rädsla mig som gisslan. Spred förlamande kyla ut i armar och ben och tog ett hårt stryptag om min hals. Rummet snurrade och all logik försvann. Minnena bar iväg tankarna dit det inte fanns några skalor. Allt blinkade rött.


Jag har läst att spindelfobi kan botas på en dag,

eller att man kan lära sig leva med den.


Är dock tveksam till att min fobi kan botas så snabbt,

eller att det går att leva med den.