.tjejer som skrämmer killar.

Ni vet hur man försöker framställa sig själv så bra som man bara kan. Glöm det! Särskilt om du är tjej och har kunskaper i något "typiskt manligt" område.

Tänker på den där kvinnan som hade coolare bil än chaufförens nyinköpta BMW och tjänade stora slantar på trav. Ingen av killarna på festen gillade henne. De skyllde på att hennes mage inte var platt som en pannkaka. Alltså dagen efter. Mycket bättre att framställa sig själva som pinsamt ytliga än visa sig osäkra. Mycket...hm...bättre?!

Själv hypnotiserades jag fullständigt av denna självsäkra kvinna. Och eftersom männen i lokalen försvann under bordet när hon skämtade om sin hästs jättekuk så var det fritt fram för mig att stöta på henne. Dessvärre nappade hon aldrig... :(

Och häromkvällen avslöjade en av mina systrar att hon slutade berätta att hon var civilingenjör när hon raggade på krogen. Ingen nappade. Istället var hon och hennes kollegor förskollärare, hårfrisörskor och städtanter. Och plötsligt var de oemotståndliga.

Alltid en tröst för en smart singelkvinna. Du skrämmer killarna!

.smaken är som baken

Jag får mail med jämna mellanrum från man som för länge sedan passerat gränsen för intressant. Han refererar till mig som fröken. Och skriver "ni" istället för "du", fast inte särskilt konsekvent så jag blir bara förvirrad.

Så kom ett till svårtolkat meddelande. Flirtade han?

Det är inte min avsikt att bjuda er på någon dejt.

Nähä, tydligen inte. Men förvirringen kvarstår. Vilka fler pratar han om i svaret? Det enda jag kan tänka mig är mina skinkhalvor, för enligt andra vakna ögon så "råkade" hans blick nagla sig fast vid dem sist vi sågs.

.bokstavsallergi och dejting

Hänger på elitedaters.se och får jag bara säga två saker?

1. Mumsfilibabba! Vilka godingar som hänger och dinglar i det nätet. Och de kan stava också! Svarta änkan ska ge sig ut på jakt ikväll minsann!

2. Eeek. Män som söker en Qvinna har inget i mitt nät att göra. Bort, bort!

.stolpskott och godingar på bästa arbetstid

Tio dejter på en arbetsdag, två i timmen! På sin höjd har jag limmat på tre-fyra olika killar under en kväll, men denna gång var chefen med och nickade uppfordrande åt mitt håll. Det var bara att lägga huvudet på sned, lyssna med händerna i knäet och blinka till svar. Lägga förträfflighet på bordet, skratta uppmuntrande och smyga ner visitkort i skjortfickor.

Matchmaking för företag.

Och givetvis så varvas stolpskott med förstklassiga godingar även i upplyst konferenshall.

Men jag fick inget napp...

...inte företaget heller.

.goda råd är många (och lite dyra)

Vad jag gillar att ni engagerar er i mitt dejtande. Eller för att förtydliga, i mitt nätdejtande. För det är tydligen endast där kandidaterna finns, eller snarare syns. Det är bara Carola och ungdomar på festivaler som basunerar ut sin status.

Och ja, det är en mycket frustrerande jakt efter den godaste mumsbiten i hyllan. För stor del av läckerbitar är inte till salu. Men det får man aldrig veta. Dejtsajterna vill skryta om hela sitt sortiment, trots att alla inte finns till försäljning. För det kostar allt mellan 169 och 249 kr per månad att kunna ta kontakt med någon, och samma summa ska ha dragits från den andres konto också. Annars är det "se, men inte röra" som gäller.

Jag betalar inget för tillfället. Pengarna tog slut när jag köpte den där löjligt snygga skinnjackan. Så tillsvidare får jag väl sätta en klisterlapp på ryggen som säger "ledig".

.mitt utseende som min mor älskar

Ja, jag vet att min mor tycker att jag är vacker, men inte av den anledningen ni tror. Ni tror det är för att hon älskar mig, men det är fel, fel, fel (alltså, hon älskar mig väl för en massa saker utgår jag från, men det är inte ämnet som jag försöker fästa på min digitala anslagstavla). Var var jag någonstans? Vi ska faktiskt ut idag, mitt lilla fejs och jag.

Det är hennes ålder som gör att jag blir läcker. Alla som passerat medelåldern nickar nämligen gillande åt mitt håll och pensionärer slickar sig om munnen när de ser mig. Jag har en klassisk profil (grekisk stor näsa och brett mellan ögonen som en ko). Får jag en komplimang för mitt utseende så tar jag genast legitimation och kontrollerar att personnumret börjar på en liten siffra.

Jämnåriga kan beundra mina talanger. Minderåriga ser upp till mig för att jag är knasig. Och spädbarn vill bara ha mina glasögon.

Så, som ni förstår så är jag eftertraktat lammkött för 50-plusarna på dejtsajtern

.dejtingdöden

Ett mail i inkorgen på dejtingsidan rycker tag i mig. Det står:

Jag är förmodligen inte rätt man för dig, det brukar det inte vara!Men du har ett jätte fint leende.

Mvh Nnnn

Och det bekräftar alla mina misstankar. It´s a jungle out there!

I skydd av anonymitet får sällskapssjuka lycksökare skrevsparkar eller möts av mördande tystnad. Själv försöker jag alltid svara. Även om det ledsamt ofta är ett "lycka till i annan riktning" som jag skriver. För jag orkar inte starta en konversation som bara handlar om min oförmåga att säga nej. Jag söker inte brevkompisar, jag söker personer som tar andan ur mig.

Och nej, jag såg inget i informationen om mannen ovan som fick mig att kasta mig på telefonen till Fab 5. En helt vanlig kille från en annan del av Sverige bara.

.min blivande man

Raggoparden m.fl. tycker att jag ska nätdejta.

Igen, får jag väl själv tillägga.

Tja, det skadar väl inte att se vad som hänt sen sist.

Jag öppnar upp en dörr som varit stängd ett tag och släpper in lite friska vindar, och se där, det ligger faktiskt ett brev och väntar på mig. Pulsen stiger. Vad kan det vara för spännande meddelande?

"Aaah du e söt du :)", skriver min blivande man under signaturen "tvattbrada"

.den ofrivillige parkonsulten

Jag har nu hittat min plats i "the circle of life". Min livsuppgift. Min gudomliga plan!

Mina damer och herrar, jag är den som hittar andra till andra!

Genom att gå på dejt med mig så får man en aura som (uppenbarligen) är oemotstådlig för alla andra, och man får ögon som (uppenbarligen) gör att omgivningen översvämmas av pumor. I tell you, det är världsklass på det glans jag målar människor med!

I vissa fall räcker det faktiskt bara med en dejt innan han hittar sin blivande fru. I andra fall krävs ett antal kontakter innan jag blinkar till och plötslig upptäcker att han har hittat någon att drunkna i. Och i ett par extrema fall så har stjärnglansen varit så stark att mannen inte ens hunnit avsluta mig innan han kastat sig i famnen hos denna livskamrat som plötsligt uppenbarade sig.

Så singlar träd fram! Dejta mig och finn din livspartner (i någon annan...jag kan inte nog betona det). Pengarna tillbaka om du inte hittar någon inom en vecka! Jag är nämligen den ofrivillige parkonsulten och jag misslyckas aldrig med ett uppdrag. Olé!

.min mor, en hallick?

-Stör jag?

Nej, egentligen stör hon inte alls. Det är bara det att jag glömt hur man använder en telefon till att prata om ingenting alls. Jag letar efter viktig information mellan raderna så att jag kan lägga ifrån mig telefonen igen. Kortfattad kommunikation med robotröst passar mig utmärkt.

Men det här samtalet drar ut på tiden utan att jag får några som helst ledtrådar om vad det handlar om. Hon pratar om sin mans son och var, när, hur och varför han dansar. Var kommer jag in i bilden? Intresseflaggan ligger fortfarande kvar väldigt långt in i skåpet.

Det är först när telefonen glidit ner i min ficka igen som en misstanke börjar trängas med andra ostrukturerade tankar i mitt huvud. Min mor försöker fixa ihop mig med hennes mans son. Är det ens lagligt?

.dejta exklusivt?

Den där kärlekslistan har styrt mina tankar i en riktning som jag inte förstår att jag inte besökt tidigare. En sexårings självklara förhållningssätt blir till inspiration. Hon hittar fängslande egenskaper hos flera, och alla var för sig intressanta nog att hamna på en lista. Hon har inte gjort några val och inte stängt några dörrar. Och varför skulle hon?

Det vibrerar tyvärr en allmän uppfattning i luften att man bara ska dejta en person i taget. En antydan om att trohet börjar redan på dejtstadiet. Inget sägs, men allt är underförstått. Man dejtar exklusivt, och gör man inte det så får inte ens viskningar antyda att man även dejtar andra.

Men allt jag vill göra är att förutsättningslöst lära känna en annan människa. Utan antydan om att det finns giftermål, barn och sommarstuga i horisonten. Jag orkar inte med att bära de förväntningarna. Jag kan inte göra de analyserna.

För inte lär jag känna nya tjejkompisar på det sättet. Nej, jag blandar ruter och hjärter dam tillsammans med spader och klöver. Och jag berättar stolt om damerna för varandra. Lovordar spännande egenskaper och glittrande ögon. Förälskar mig och faller kors och tvärs, huller om buller.

Och nya kollegor lär jag känna i ett kollektiv så inget hemlighetsmakeri där heller. Inga skyhöga förväntningar som kan brista gör chansen stor att vänskapen blir ärlig och äkta, eftersom de inte har en roll att leva upp till.

Om det är själva ordet dejt som ställer till det, så ska jag genast radera det från min ordbok.


Jag vill träffa alla. Välkommen till mig!

.the list!

Under tjockt täcke och kuddarna i en ring runt huvudet ligger E och berättar om sin lista. Hon ritar i handflatan och avslöjar för mig att fyra personer har strukits från hennes kärlekslista.

Ingen skillnad på vuxna och barn tänker jag och minns diskussionen häromdagen i fikarummet om "listan". Ni vet, listan med fem kändisar som man får ligga med även om man är upptagen i en relation.

Sakta i backarna! Rusa inte iväg i fullständig iver nu bara för att jag antydde fritt sex. Det finns såklart regler. Man får inte stalka kändisen, utan denne måste vara den som tar initiativet. Det får inte vara en kändis som man haft en historia med (om man nu råkat vara lite av en groupie) eller en som finns i någons släktträd (det är dessutom förbjudet av äckelskälet också).

Seså stadgade par, hämta papper och penna nu och jämför med varandra! Oblyga får gärna lämna sin lista i kommentatorsfältet.



Den där kärlekslistan....inte så tokigt egentligen att skapa en sån där kärlekslista som sexåringar har. När man träffar så många spännande personer så är det väl dumt att bara fantisera om en i taget. Seså alla singlar, hämta papper och penna och skriv en lista på personer som finns i omgivningen som hamnar på topp fem. Jag har redan börjat!

.sm i avskräckande språk

Hänger på en dejtingsajt ibland med rätt bistert resultat (även om jag grävt fram ett par guldkorn (vinkar till CS, MN, AB, TD och JL) ur högen). Det som slår mig är hur dålig genomsnittsmannen är på att stava och bygga meningar med någon form av läsbarhet. Nog för att det finns människor med läs- och skrivsvårigheter, men det här är ju löjligt!

Här kommer ett par exempel:

"Hej på dig X heter jag bor i x har två barn. Skiv om du villMVH X jag har ej skivt så mycket om mig du få fråga mig . Ha en bra dag"

eller:

"Vad förorts musik gillar du mer änne dansband då vad ska du hitta på att göra i Helgen mer änne gå på dans"

eller:

"Du ser som en rosa ut , va fina ögon gömmar du bakom glasögonen,kram hur var dn helg hittils?"

Så berätta för mig hur jag ska lyckas komma förbi språkbarriären! Gömmer det sig en fantastisk människa bakom tillsynes slumpmässigt staplade bokstäver så har jag lite svårt att se det över kanten på den skyhöga muren.

.ska vi byta kläder med varann?

Jag tänkte att jag behövde fylla på förrådet med lite nya människor. Och när jag menar människor så menar jag mer män än niskor. Man kan hitta ganska många av den sorten på olika dejtingsajter. De flesta kostar en förmögenhet så jag hänger på en som är gratis. Jag ogillar tanken om att någon (annan) ska tjäna pengar på min oförmåga att hitta rätt kille, på rätt plats och i rätt tid.

Ni som hängt på min blogg ett tag har säkert fått intrycket att jag är talangfull på vissa saker, och helt katastrofal på andra... Ni har naturligtvis rätt.

Mailen trillar in. Jag har lagt in en text utan stavfel (vilket särskiljer mig från 80% av lycksökarna), jag har lagt in en fördelaktig bild (vilken sorterar bort 10% av de resterande 20%, eftersom de inte har en bild alls) och jag har ingen raskatt (vilket sorterar bort 8% till).

Nyss berättade en man från Umeå för mig om sitt specialintresse. Kvinnor med tunnstrumpbyxor. Jag svarade att jag inte kunde begripa att en sådan fetisch. Plagget är ju ren tortyr. Hoppas att han har vett att inte tvinga ner sina ben i tvångsbyxorna. Läste i senaste Amelia om en man som gärna hade strumpbyxor under sina vanliga byxor på hösten och vintrarna. Är han inte riktigt klok? Hur kan han frivilligt ta på sig dem? Det skulle väl vara jämförbart med om jag gillade att klä mig som en man och tog på mig mörk yllekostym med skjorta, väst och slips på ett sommarbröllop.

Ska man leka byta kläder med varandra så ska man väl byta till nåt bättre, annars är det väl ingen idé?

.ibland dansar jag ett maraton

Ibland dansar jag ett maraton. Tre band turas om att trötta ut publiken. Det lyckas de aldrig med, trots att de börjar sju på kvällen och slutar långt efter tre på natten. Alltid står entusiasterna längst fram och klappar efter mer. Jag var inte en av dem igår. Jag har märkligt nog inte samma uthållighet längre. Alla danssteg efter klockan ett var av ren tjurighet. För det är ju så djävla roligt!

Det finns mycket annat man kan göra på dansgolvet också, förutom att dansa alltså. Trendspana är en sak. I år var trenden korta små shorts för tjejerna. Killarna synkroniserade med västar. Ifjol var tuppkammen hetast – på tjejerna alltså. Och året innan dess så skulle det bäras hatt. Själv hade jag min fransklänning på mig. Det var snyggt, men knappast smart. Jag trasslade in mig i mig själv hela tiden. Bättre hade varit om någon av västarna hade fastnat!

Sen kan man gnussa också. Det prövade jag två gånger med tveksamma resultat som följd. Gnussa är inget man gör utan att först ha övat hemma. Herregud, man kan ju bryta näsan av folk och trassla in tungor!

Och sen kan man låta fantasierna svepa iväg i närheten av en hård kropp också… Jag ska på dejt. Jippie! Men känslorna kommer att vara något förvirrade när jag sitter på caféet , snurrar tekoppen och tittar på främlingen framför mig, och nystar i trådar om vem han är, för min hand vet hur hans muskler rör sig precis på det stället där ryggen slutar och rumpan tar vid.

.samlade misstankar en lördagkväll

Säg att en yngling med den krispiga åldern på 25 (snart 26...tydligen viktigt) hittar dig på en dejtingsajt och vill gå på en dejt. Säg att du har starka misstankar att han vill följa med hem och ”dricka te” hos 33-åringen.

Är det rimligt att förvänta sig att valda delar av 33-åringens kroppen kommer att hamna på youtube i mindre smickrande ljus då? Och är det rimligt att tro att hela 25-åringens bekantskapskrets kommer att göra ”highfive” med killen ifråga och gratulera honom till en helt sjuk erövring?

Jag har hört att jaga tanter ger höga poäng,

men tanter som jagar lammkött är bara sjukt pinsamma.

.bedragaren

När jag var ungefär 20 år, och snäppet mer nyfiken än vad jag är idag, så råkade jag på en ovanligt världsvan kille. Han berättade om sin uppväxt i jorden alla hörn. Han berättade om föräldrarnas framgångsrika karriärer och sin egen som läkare. Jag ville nog fly min egen verklighet för jag svalde allt med en rad imponerande suckar. Han levde det liv som man läser om i tidningar. Och tänk att han ville vara med just mig av alla människor!

Han försvann ur mitt liv lika fort som han klev in. Då hade jag följt honom in till fina restauranger bara för att han skulle kolla om de tog American express, hämtat honom vid entrén till universitetssjukhuset, lyssnat till släktingar som dött och kort som spärrats i väntan på något, lyssnat på historier om efterhängsna flickvänner och bläddrat i kataloger om vilken Rolex han skulle önska sig i födelsedagspresent.

Ett par år senare så dök hans bästa vän upp igen. Han hade tunga axlar och en polisanmälan i bagaget. Hans vän hade dragit med reskassan och lämnat honom strandad i New York med det enda sällskapet av telefonnummer som inte gick någonstans.

I efterhand ser jag naturligtvis var jag borde ha fattat misstanke och när jag borde ha reagerat. Till exempel hur kom det sig att en läkare inte visste vad ”geriatrik” var. Eller varför han aldrig följde med mig till mina vänner. Eller varför han hela tiden fiskade efter pengar.


Jag lämnade inget hos honom, mer än ett snopet uttryck.


Se SVTs dokumentär om en annan bedragare. Vi vill bli snopna!

(SVT Play, sökordet "bedragaren")

.den godaste julen och skåningar i exil

Den här julen kvalar in som den godaste i mannaminne. Detta kan jag konstatera strax efter att jag låtit den sista knäcken fastna i mina tänder. Den var perfekt. Liksom skinkan. Liksom glöggen. Liksom revbensspjällen.

Det enda som jag kunde leva utan var spettkakan. Sötad frigolit. Men jag måste tydligen lära mig älska skånska delikatesser. Traditionen är nämligen den att jag ska förälska mig i en ärrad skåning i exil. Gärna till viss del invalidiserad (genom förslagsvis skottskada eller krockskada) och svag för kryddstark mat. Storasyster har hittat en, lillasyster med och så brorsan. Till råga på allt så ska jag flytta ihop med denne skåning (obs! från norra skåne!!!) senast fyra månader efter att vi träffats första gången. Storasyster gjorde det, lillasyster med och så brorsan.

Det är därför jag är singel.

De finns bara i tre exemplar och alla är nu upptagna.

Min bröllopstårta

.ensam med en kantstött familj

Vi som har en kantstött familj skyndar oss att åka hemifrån när bjällerklang ringer i första klockan. Vi som drömmer om borttappade pusselbitar sitter med latten i handen och låter blicken förväntansfullt svepa runt tjocka vinterjackor och halsdukar letandes efter värme. Vi som söker närheten i en vuxen omfamning surfar på avlägsna vågor på dejtingsajterna.

Jag är inte ensam. Min desperata blick möter andras. Mina tunga ord hittar andra värkande hjärtan.

Jag somnar ensam,
och vaknar ensam.

Jag somnar ensam,
och vaknar ensam.

Jag somnar ensam,
och vaknar ensam.


Så länge jag kan minnas!

.när jag och mig inte är överrens

Jasså du ska på dejt idag! Det var länge sedan, säger finnarna och ställer sig på rad i pannan.

Magen håller med och spänner ut sig av stolthet.

Kläderna däremot blir blyga och gömmer sig. Fast de gamla och nötta trasorna hinner tyvärr inte undan.