Vi som har en kantstött familj skyndar oss att åka hemifrån när bjällerklang ringer i första klockan. Vi som drömmer om borttappade pusselbitar sitter med latten i handen och låter blicken förväntansfullt svepa runt tjocka vinterjackor och halsdukar letandes efter värme. Vi som söker närheten i en vuxen omfamning surfar på avlägsna vågor på dejtingsajterna.
Jag är inte ensam. Min desperata blick möter andras. Mina tunga ord hittar andra värkande hjärtan.
Jag somnar ensam,
och vaknar ensam.
Jag somnar ensam,
och vaknar ensam.
Jag somnar ensam,
och vaknar ensam.
Så länge jag kan minnas!
fredag 26 december 2008
.ensam med en kantstött familj
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Likt en rysk stjärngosse från Tjernobyl tänker jag nu låta hoppets stjärna lysa över dig i afton.
Ty du behöver bara träffa rätt en endaste gång för att med lätta steg få vandra den smala men ack så väl dolda stigen som leder ur singelträsket.
Kom ihåg att en enda gång, det är allt som behövs.
Man känner igen känslan. Man är ensam bland tusen.
"Har det långsiktiga målet att alltid ha det bra på kort sikt".
Man får må dåligt - så är det - men man får inte må FÖR dåligt - fokusera på de bra sakerna i ditt liv, på VAD du har inte på vad du INTE har - låt inte det jobbiga ta över. En dag vänder det
//Bara nån som råkade komma förbi din blogg och inte gillade tonen i ditt senaste inlägg
Ooo, jag vet att det är ett tillfälligt virus som snart går över. Alltså viruset som gör att det känns hopplöst. Jag hade tydligen lite kräk kvar att spy ut.... I morgon är en annan dag. Förmodligen för fler än mig också!
Om man somnar ensam är det kanske rätt skönt att íngen mer än man själv ligger där när man vaknar.Lite otäckt skulle det vara om någon liksom bara dykt upp mellan lakanen.
Haha! Ja, det hade varit otäckt. Fast jag vill betona att det är skillnad på att vakna ensam och vakna själv. Man kan i teorin vakna med en annan person i sängen, men ändå vara ensam.
Skicka en kommentar