Det bor någonting i min kropp. Definitivt en kvällsvarelse för så fort som jag sluter mina ögon så börjar den röra på sig i mitt bröst. Vecklar ut sina långa tentakler och sprider svag, men ända kännbar oro utmed armarna och ner mot magen.
Jag får svårt att somna.
Styker mig över bröstet för att den ska lugna sig. Men jag tror att man måste stryka över ryggen.
Dit når jag inte själv.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
2 kommentarer:
Ditt förban...**"#¤. Åhhhhhhhh... vad jag blir less på dig!!
Va gullig du e !
Skicka en kommentar