Häxan på berget spår att jag kommer att träffa en rädd, men modig man. (hon säger rätt mycket, men just den där meningen väljer jag att luta mig mot ett tag)
En bortglömd lergryta sprider värme och dofter från en kryddig vinstek. (tre år tog det innan jag vågade närma mig husmorsattributen igen)
Föreställningen se musiken, hör orden väckte lugnet och vaggade ilskan. (är roboten en han?)
I övrigt är timmarna tysta!
LIVET OCH LITE TILL
söndag 7 december 2008
.dagsfärskt
Mitt i vardagen hos Comvidare kl. 12/07/2008
Mer vardagsrealism hittas här: korpen, maten, musiken, vännerna
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Tänk att något så vackert kan vara så ofattbart! = Du är min absoluta favvoskribent trots att jag ibland fattar nada.
Oooo, så glad jag blir. Du ska se mitt leende. Det lyser upp även det tröttaste advent. = Den där kommentaren behövde jag verkligen.
Häxan på berget förutspår en het framtid i en väl eldad bastu nångång före jul...
Om jag tar med mig lite nytt blod i mellandagarna, kan du sätta på kitteln? Blodet kommer från söder så kryddningen kan bli lite svår....
Skicka en kommentar