Så kom samtalet jag bävat för, men rösten var mörk när jag trodde den skulle vara ljus. Orden sa ”jag är orolig för dig”, men jag hörde ”du gör mig illa”. Fast det var först efteråt som jag hörde vad som sagts. Med telefonen fortfarande i min hand rann färska tårar över gammal smärta.
Jag försökte stå stadigt när jag tog emot det jag förtjänat och jag försökte ducka när annat smågrus följde med i kastet.
Men stenarna var inte så hårda som jag räknat med.
Och framförallt så lämnade de bara ytliga sår.
I morgon är en annan dag!
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
2 kommentarer:
Och på torsdag är ett nytt år. Det ska bli kanonbra, eller hur? (Peppningen är lika mycket för mig själv som för dig ...)
Ja, på torsdag har jag (och du) 365 nya dagar att sätta sprätt på! Vilken tur vi har!
Skicka en kommentar