.dejta exklusivt?

Den där kärlekslistan har styrt mina tankar i en riktning som jag inte förstår att jag inte besökt tidigare. En sexårings självklara förhållningssätt blir till inspiration. Hon hittar fängslande egenskaper hos flera, och alla var för sig intressanta nog att hamna på en lista. Hon har inte gjort några val och inte stängt några dörrar. Och varför skulle hon?

Det vibrerar tyvärr en allmän uppfattning i luften att man bara ska dejta en person i taget. En antydan om att trohet börjar redan på dejtstadiet. Inget sägs, men allt är underförstått. Man dejtar exklusivt, och gör man inte det så får inte ens viskningar antyda att man även dejtar andra.

Men allt jag vill göra är att förutsättningslöst lära känna en annan människa. Utan antydan om att det finns giftermål, barn och sommarstuga i horisonten. Jag orkar inte med att bära de förväntningarna. Jag kan inte göra de analyserna.

För inte lär jag känna nya tjejkompisar på det sättet. Nej, jag blandar ruter och hjärter dam tillsammans med spader och klöver. Och jag berättar stolt om damerna för varandra. Lovordar spännande egenskaper och glittrande ögon. Förälskar mig och faller kors och tvärs, huller om buller.

Och nya kollegor lär jag känna i ett kollektiv så inget hemlighetsmakeri där heller. Inga skyhöga förväntningar som kan brista gör chansen stor att vänskapen blir ärlig och äkta, eftersom de inte har en roll att leva upp till.

Om det är själva ordet dejt som ställer till det, så ska jag genast radera det från min ordbok.


Jag vill träffa alla. Välkommen till mig!