LIVET OCH LITE TILL

tisdag 18 november 2008

.flygplatsen klockan 15:45

Liten tjej i ljusrosa täckbyxor har längtat efter sin pappa och flyger upp i hans famn när han passerar genom dörren. Passagerarna bakom får vänta. Små barns kramar är viktigare!

Familj välkomnas av kommunanställd kvinna. Hon pratar deras språk, fast hon delar inte samma färg på huden. Väskorna är många och barnen väluppfostrade. Kanske ska de börja ett nytt liv här?

Män i grått hår och mörkblå slipovers står på samma rad de alltid står. Ett par av dem vaggar ut, utan sällskap. Men de kommer åter. Med samma släpande steg och matchande uniformer.

Äldre man som fastnat med bältet i säkerhetskontrollen söker öl i baren för att släcka törsten. Bältet glömde han att stänga och det slår mot benet för varje steg han tar.

Flickan bakom disken tar 18 kronor för en kopp te utan att titta upp från boken.


Jag bloggar!

1 kommentar:

Pseudonaja sa...

jag ser det framför mig. bra skrivet!