Så var jag där igen i det vackra huset. Den här gången för att fira en ny epok. En fest när man gifter sig, och en när man skiljer sig. Nu var det skiljt!
Mina förberedelser var minutiösa. Barnvakterna hade rest 24 mil. Kjolen hade shoppingkonsulten hittat. Sminket hade kostat en förmögenhet. Huset klädde mig…eller var det tvärtom?
Värdens blick var överallt och fötterna bildade stig till kök och vinkällare. Aldrig var mitt glas tomt och aldrig var min mun tom på vare sig ord eller god mat. Jag friade två gånger.
Vackra leenden dansade, mjuka ögon fann hjärtan och händer pratade med varandra.
Jag somnade med glitter kvar i ögonen.
Tack min vän!
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
1 kommentar:
Låter fantastiskt! Jag blir så nyfiken både på husets och din uppenbarelse ...
Skicka en kommentar