Unnar mig en västerbottenspaj till stockholmspris och ger glassigt magasin alltför stort utrymme. Tallriken hamnar på andra sidan bordet och bilderna ger mig tunnelseende. I bakgrunden pratar vänner med varandra och skummet fastnar på deras läppar. Huvuden lyfts för att bekräfta närvaro. Hår lockar sig över stickade axlar.
När besticken skramlat klart trippar jag ut, med vackra människors självsäkerhet, i höga skor av mocka.
Plask!
På kontoret vrider jag ur genomblöta strumpor och torkar skor på elementet.
1 kommentar:
Kändes som om jag var där med dig.
Waynes gör underbart kaffe!
Ha det gott!
Skicka en kommentar