LIVET OCH LITE TILL

söndag 16 november 2008

.nya spår i snön!

Huvudet var fortfarande tungt, men när jag äntligen lyfte huvudet bländade solen mig och jag förfördes av ljuset. Jag drog koppen med varm choklad närmare mig och lyssnade till mina egna andetag. Det finns någonting annat som jag skall höra, men än kan jag inte tyda det. Än är det bara ett stilla sorl.

Jag blir medveten om min kropp och känner att mina steg vill röra på sig. Med musik i mina öron och en mössa som jag dragit ner alltför långt över öronen, släpper jag kontrollen. Nysnön tar emot mina steg, och isen under får mig att tappa balansen. Men jag låter min balans tappas. Att tappa fotfästet är något jag försöker acceptera och jag är tacksam för träningen och för kroppen som instinktivt ställer mig stadigt igen.

Plötsligt står jag uppe på berget och beundrar utsikten som kan bli min. Det lilla radhuset jag sneglar på ligger som en fågelholk i sluttningen. Jag tar några extra steg i snön innan jag vänder hemåt igen.

3 kommentarer:

Howdy Sailor sa...

Ska du köpa hus? Jättekul. Fast inse att det är då man blir vuxen på riktigt och det är inte alltid så kul.

Comvidare sa...

Jag funderar alltid på att köpa nåt som har en uteplats. Det fungerar inte praktiskt att ha barn och bo på tredje våningen. Men jag vet inte hur mycket pengar jag är villig att lägga på mitt boende. Och vågar jag ta på mig något sådant själv? Du ser! Det är långt kvar tills jag blir vuxen.

Howdy Sailor sa...

Hela det första året som något gick sönder i huset var min första tanke att ringa vicevärden. Sen kände jag mig lurad när jag insåg att det inte fanns någon sådan att ringa ...