.att elda upp förväntningar

Så säger hon orden som i en evighet bott i hennes kropp.

Du har gjort mig besviken!

Nog vet hon vilken effekt orden kommer att få, men hon kastar ändå ur sig dem som om budskapet bränner på hennes tunga. Och ord som studsar hårt mot bröstkorg, antänds och landar i ett glödande klot på blanka golv. Men retsamma suckar och het tunga tvingar elden illusionen och förväntningarna in i ett hörn. Till ljudet av knäppande böner slukas naiva drömmar i ett obärmhärtigt eldhav.


Svarta ruiner håller hennes hand, och askan som blåser upp får hennes ögon att blöda. Hon lyssnar försiktigt till besvikelsen som flyttat in i hennes kropp på den plats där drömmar tidigare bodde.


Långsamt skall nytt byggas,

och högen av förväntningar får aldrig bli så stor igen!