Filten ligger varm över mina ben när jag lyssnar till ljudet av utpridda delar som organiseras. Ut och in i alla rum går hon och lägger sina saker i öppna väskor. Det tar lite tid eftersom hon bara bär en sak i taget och med jämna mellanrum avbryter telefonen henne.
När hon är klar kommer det att bli tomt.
För jag har redan vant mig vid närvaron av hennes saker. Jag har redan fastnat för smattrandet av tangenterna vid frukostbordet. Jag är redan såld på att det finns någon hos mig som kan umgås utan ord.
På tal om ord!
Idag är det bara hon som pratar för jag tappade rösten i natt! Jag kan inte ens skratta åt naken Janne.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
2 kommentarer:
Tråkigt att hon far ...
Men du, jag känner på mig att detta år blir bra eller i alla falll bättre. Så kan det bara vara för mig!
Allt gott önskar jag dig!
Du, jag känner också på mig att det kommer att bli ett fantastiskt 2009. Jag menar, 365 dagar att disponera som man vill...hur fel kan det gå?!
Skicka en kommentar