Den lilla har en lekkompis hemma idag. Jag minns inte när hon hade det senast. Oftast är det nämligen jag som sätter mig i bilen och skjutsar henne runt på smala halkiga vintervägar till frotbitna röda hus.
Hon pratar med en snabb röst som bara tystnar ett ögonblick när hon drar efter andan. Det är uppenbart att hon vill göra intryck på sin kompis.
Nu berättar hon att man får göra kullerbyttor i mammas säng...
Jag sitter kvar i köket och gör mig osynlig. Det är lika bra att börja öva på det "supermammatricket" för när jag blinkat nästa gång så kanske jag är "så-himla-pinsam" och får ett "men-försvinn-härifrån-nån-gång-då" kastat efter mig.
2 kommentarer:
Du anara inte :) Helt plötsligt en dag är man osynlig för barnen. Man behöver inte göra tricket själv. Ungarna fixar det på egen hand :)
Jag vet inte om jag sagt det förut, men när man försvinner in på toaletten för lite "privat tid" då är man aldrig så synlig. Vad är grejen med det? Hur kan hon frivillgt vilja kliva in i min gaskammare?! Fan - inte ens jag vill ju vara där!
Skicka en kommentar