Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
14 kommentarer:
Ja, det ska böjas i tid det som krokigt ska bli. Är detta ett genomgående utspritt tema i familjen, eller är det vissa individer som fått mer... eh... livslust... än andra? :)
Hmm, sådant fick inte vi lära oss på förskolan... men det var ju iof länge sedan, är det dags att känna sig lite gammal nu?
Jag tror att jag bara ville rita en massa prinsessor och hästar. Vad de säger är nog bara ett resultat av det man nyss hade sett/hört... :-O
Jag är dock mest imponerad av hur mycket jag faktiskt kunde skriva vid 6 års ålder...
/C
Jag tror att jag bara ville rita en massa prinsessor och hästar. Vad de säger är nog bara ett resultat av det man nyss hade sett/hört... :-O
Jag är dock mest imponerad av hur mycket jag faktiskt kunde skriva vid 6 års ålder...
/C
2maz, det finns bara bevis på att två personer i familjen hade...eee..stora kunskaper om blommor och bin. Men jag vet inte... det känns inte bra att min småsyskon kommer undan så lätt. Får be mamma gräva längre ner i kartongerna!
Ja, syrran. Mycket imponerande språk vid sex års ålder! Bevisen är ganska starka för att du INTE bad någon vuxen hjälpa dig skriva.
Vet du, jag tycker inte man ska publicera sånt här på nätet - det finns knäppa typer som kan hitta och läsa och dra slutsatser och faktiskt hitta både dig och E.
inte bra. Och jag vet, det här är inte USA, men knäppskallar finns överallt.
Fast jag gillar sagan....
Vet du, jag tycker inte man ska publicera sånt här på nätet - det finns knäppa typer som kan hitta och läsa och dra slutsatser och faktiskt hitta både dig och E.
inte bra. Och jag vet, det här är inte USA, men knäppskallar finns överallt.
Fast jag gillar sagan....
Huvva, det tänkte jag inte på. Det är inte E som gjort saga, men ändå. Ska genast fråga författarinnan om hon vill att jag ska plocka bort den.
Men det kan nog kopplas till E. Jag menar du har ju varit rätt generös med att lägga ut henne på bloggen ändå - så man vet att du har en liten prinsessa. Och det här är liksom en sorts fortsättning om man ser det utifrån. Jag tror det är lätt att bli hemmablind.
Jag har en god vän i USA som fick rätt stora problem....
Författarinnans namn står ju (tyvärr) tydligt i sagan... Fy sjutton för sjuka människor som hindrar vanliga att ha lite skoj utan att det alltid ska måsta finnas baktankar om annat... :-(
/C
Författarinnans namn står ju (tyvärr) tydligt i sagan... Fy sjutton för sjuka människor som hindrar vanliga att ha lite skoj utan att det alltid ska måsta finnas baktankar om annat... :-(
/C
Jag har haft en olustkänlsa hela dagen, sedan jag läste din kommentar. Nu har jag gått igenom hela blocken och plockat bort dotterns namn. Det tog en och en halv timme.
Jag hade aldrig tänkt på det så. Nu känner jag ungefär som C gör... förbannad på att barn inte ska kunna vara så oskyldiga som de är utan att riskera att utnyttjas.
Lillasyster har inte kommit undan så lätt. Jag har också sett mer än vad mina oskyldiga barnaögon var beredda på. Djupt traumatiskt. Kombinationen med den teckande boken "Per, Ida och Minimum" gjorde nog att vi blev ..ehh... välutbildade.
Kan avslöja att min kära sambo fortfarande har väldigt roligt åt denna saga och ofta önskar att det ska finnas bevis att jag ritat på samma tema...
Håll ut lillasysters sambo! Jag kommer att ta med mig två kuvert ner på onsdag. Det kan tänkas att det finns något att hämta i dessa.
Skicka en kommentar