-men vad skulle en man tillföra ditt liv som du inte redan har? Frågan får mig att rynka pannan. Och näsan. Och jag tror nog att tårna rynkar sig också.
Jag kan inte komma på ett vettigt svar på den frågan. För faktum är att jag har allt. Vänner att prata med. Armar som drar mig nära. Familj som älskar villkorslöst.
När jag stängt dörren om frågan så blir svaret uppenbart. Svaret kommer ut som ett ljudligt smattrande. En fis som är flera minuter lång. En fis som äntligen släpps fri efter timmar av kroppslig kontroll.
En man skulle prata med mig, lägga armarna runt mig, älska mig villkorslöst OCH tvingas acceptera att jag inte är en fin flicka.
Och det, mina damer och herrar, det är kärlek det!
söndag 12 oktober 2008
.fina flickor fiser inte
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Intressant sida!//L
med risk för att vara lite tjatig,.. Du ÄR i sanning underbar! Stor kraaaaaaaam
Tack!
Och E, tjata på bara. Din vackra stämma kommer jag aldrig att tröttna på.
är det kärlek o tvingas välja din ofina sida?... är väll mera så att med val följer konsekvens och klarar man av konsekvensen av sitt val stannar man kvar...
/K
Skicka en kommentar