Mitt paradis är fullt av nördar. Fullständigt insnöade individer som dricker Castrol till förmiddagsfikat, kryper på alla fyra och letar Lacerta agilis under stenbumlingar, diskuterar prisolrör i njutningsfulla ordalag, eller förvillar sig in i världar som inte finns. Jag fantiserar om passionen som bor hos dessa människor. Den inre glöden som får blodet att sjuda. Målmedvetenheten. Lusten!
*suck*
Den som ändå hade en nörd vid sin sida!
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
5 kommentarer:
Mmmm, Sandödla!
Häng på på vårens exkursion till Skåne. Det blir mycket Lacerta agilis där! ;-)
Och ja, det är härligt att brinna för något.
Ja gör de , häng med till Skåne=). Här finns jag med öppna armar!!
Mhm. Kan du tänka dig att brinna för någon som brinner för prisolrör. Allvarligt? Då är du rätt desperat!
Alltså, bara för att jag gillar nördar så behöver det inte betyda att jag blir en också, Psaudonaja. Men till skåne åker jag gärna. Med eller utan sandödlor. Fast....jag vet inte om jag vill vänta så länge som till våren. Händer det inget mer innan dess i den delen av världen E?
Steina, jag är desperat. Lägger ut nördbete varje tillfälle som ges. Fattar inte varför du inte reagerat än? Det går ett nördsspår hela vägen från huset på kullen till min lilla lägenhet ;)
klart det händer annat...party hela tiden!=)
Skicka en kommentar