LIVET OCH LITE TILL

lördag 13 december 2008

.snälla mamma kan du inte tappa bort mig?

I en morgonrock som aldrig vill vara stängd kryper femåringen upp i mitt knä. Diverse vassa kroppsdelar letar i vanlig ordning upp ömma ställen på min kropp. Men ögonen är mjuka och bedjande.

-Mamma, kan du inte glömma bort mig i en affär? I en leksaksaffär. Så att jag får en leksak av tanten i kassan. Och sen måste hon lämna mig på ett barnhem. Och då får jag komma till en ny mamma och pappa.

Hennes händer lirkar sig in innanför min morgonrock och lägger sig på min mage. Det blir varmt.

-Jag vill aldrig vara utan dig E, säger jag och drar henne närmare mig.

Hon låter sig omfamnas och lägger kinden mot min axel. Det blonda håret kittlar min näsa och hennes kind.

-Jag älskar dig, säger jag.

Hon svarar:

-Jag vet mamma!

Och så glider hon ner på golvet igen och försvinner iväg till vardagsrummet där mjukishunden Patrick väntar på henne. Själv sitter jag kvar med värmen kvar på min mage och med en kopp te som doftar glögg och en smörgås med julskinka på.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Vardagsrealism i sin vackraste form

Anonym sa...

Vad är detta för pedovibbar? Skärp dig! Här visar man din sida för goda poetvänner och så skriver du detta.
Puss på dig monster!

Pseudonaja sa...

Ett vackert inlägg som kanske bara en förälder kan förstå.
De flesta förväxlar inte ett barns beröring och närhet med något sexuellt. Det gör nog inte m i vanliga fall heller, hoppas jag.
Glad lördag!

Comvidare sa...

Jag håller med dig Pseudonaja, M's kommentar är inte ok. Jag blev fysiskt illamående av att läsa den. Men om M är den M jag tror han är, så kommer han att be om största möjliga förlåtelse för att han skämtat på ett osmakligt sätt.

Eller hur M!?

Howdy Sailor sa...

Pseudo har så rätt; har man inte egna barn förstår man inte hur självklar och underbart enkel den kärleken är. Själv badade jag med mina barn så länge vi fick plats tillsammans i badkaret. I mitt andra "hemland", USA, hade det varit otänkbart. Där ska barn helst inte mysa i sängen med sina föräldrar heller, i alla fall inte pappa.

Vilken underbart vacker beskrivning av den värme E sprider och du tar emot.