Mitt företag har en glasbur i ett kontorshotell. Vi delar på en sunkig liten kokvrå, en föreläsningssal och ett tv/konferensrum. Snart ska vi dela på en kaffeautomat också. Och kanske en kopiator. Rätt hyfsad kontorsstandard för en norrländsk småstad.
I akvariet intill mitt sitter J, 25 år. Han är så söt att jag inte vet om jag ska nypa honom i kinden, lägga fram en virkad duk och bjuda på sju sorters kakor eller om jag ska ta med honom hem, slita av honom kläderna, ringla chokladsås och strössel över honom innan jag äter upp honom.
På dagarna konverserar vi med varandra via msn. Nyser jag så dyker det upp ”prosit” på min skärm. Passerar någon skum typ utanför kontorsfönstret så avhandlas det omedelbart i textform.
I dagarna två har vårt gemensamhetsutrymme belamrats med 40 industrigubbar och ett par damer. Fördelen är att det står godsaker på borden i form av choklad och bullar. Nackdelen är att de blockerar vägen till vår sunkiga lilla kokvrå. I eftermiddags vågade jag mig ut. Väl tillbaka på mitt trygga kontor igen så dröjde det inte många ögonblick innan ”en gubbe spanade på din häck” blinkade på min skärm.
Usch så otäckt. Medelåldersmannen som tittade lystet på min häck. Kan nog tänka mig att han ville sätta tänd….vänta lite nu! Inser just att det inte finns en snöbollchans i helvetet att jag får till slutknorren på det här inlägget utan att bita mig själv i röven….
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
3 kommentarer:
Hahaha! Tack för att jag fick mig ett gott skratt så här på morgonkvisten! Låter härligt småbusigt att kommunicera på det sättet.. Helt utan talade ord.
Och nej.. Det gick inget vidare med löneförhandlingen. Det blev bara en skvätt mer än jag hadfe. Tyvärr. Men jag fick löftet om att efter nyår så kan det förhandlas upp på ett helt annat sätt. Får bara se till att han håller det löftet! Annars lämnar jag dom i sticket typ!
Now we talking!
Vad behövs egentligen mer än the body, chokladsås och strössel?
Ja visst fasiken, strutar!
Där försvann viss hälften av alla prospekts.
Sell, sell, sell and exploite yourself
Det plingade till på skärmen i förmiddags.
"tack" stod det. Och "26!".
Kollegan läser uppenbarligen bloggen. Eeee. Såatt. Japp.
Skicka en kommentar