När jag är trygg behöver jag inte gömma mitt ansikte bakom lager av påkostad skönhet. Det var inte en sådan dag igår. Ögonen var sotade och munnen markerad. Kläderna bjöd in fantasier.
Allt som mina tankar brottades med under dagen slutade i val där jag hamnade utanför. Hopplösheten brände bakom ögonlocken. Jag suktade efter tillfällig lindring.
Och nog fick jag blickar som godkände min fasad.
Men det var med näsan begravd i värmen hos honom som tryggheten fanns.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
2 veckor sedan
2 kommentarer:
Harkel. Humm. tror du inte att tryggheten finns inuti dig själv egentligen? Om du rotar runt lite?
För om den ligger i någon annan har man liksom ingen frihet kvar. Även om det är helskönt att dela tryggheten med någon som också har sin trygghet inuti.
harkel.hum
kram.
/Ebba
Ja, det var nog lite öppet mål det där.
Skicka en kommentar