LIVET OCH LITE TILL

torsdag 3 september 2009

.men det vet han inte om

Han har en kropp som ber om sällskap. Ögon som hettar. Och en mun som leker med min fantasi.

Men det vet han inte om.

Han märker inte hur jag lägger min blick mot hans nacke. Han hör inte hur min röst vibrerar i rummet. Han ser inte hur mina händer vandrar iväg i rusiga drömmar.

Han vänder sig om och går.

2 kommentarer:

mariaprytz sa...

Jag tror dom vet det, dom rackarna. Och det gillar dom.

Comvidare sa...

Svin!