LIVET OCH LITE TILL

söndag 20 september 2009

.en rysk kvinna bland kantarellerna

Man känner igen dem på långt håll de där ryska tjusiga damerna. Ofta känner man doften också. De har lite andra doftpreferenser misstänker jag. Och av att döma av glittret på kläderna och de puffiga frisyrerna så har de fest lite oftare än vad våra traditioner bjuder.

Ner i spån och jord sjönk hon med sina höga klackar. Vid sin sida hade hon en fet svensk man draperad i något obestämbart.

Det omaka paret letade kantareller längt elljusspåret och små avstickare in i skogen.


Själv sprang jag upp och ner för en brant backe tolv gånger.

Jag tror ändå att de rynkade pannan mer åt mig, än jag åt dem.

3 kommentarer:

Ebba G sa...

Ja, att springa upp och ner för en backe tolv gånger verkar suspekt. Varför just tolv? Har du blivit inspirerad av det där kyrkliga du skrev om häromdagen? Tolv apostlar... tror jag det var.
Eller är du nykter alkoholist och fast i tolvstegsprogrammet? Soldyrkare som bestiger tolv månaders berg...???
Tror jag det att de glodde!

Comvidare sa...

Nu känns det inte alls så roligt att skriva att tolv är fler än tio. Jag var tvungen att öka sen förra gången. Så enkelt var det.

Springa i backe är bra när man inte har någon barnvakt. Man kan helt sonika lämna barnet mitt i backen och sen springa tills man stupar. Sen åker man hem och fikar.

Cecilia N sa...

Kan man inte annars sätta barnet på sin cykel och så cykla med runt? Den slingan jag tänker på är ju asfalterad.

Anar vilket spår med läbbans backar du syftar på. (Upp mot lekplatsen?) Tolv gånger är bra!