Jag vet att de är förbjudet att skratta åt sitt barn, men när hon kör armarna i sidorna, trycker upp näsan i vädret och är förbannad kan jag inte hålla mig.
Då blir hon ännu mer förbannad och stampar i golvet.
Jag förstår henne.
LIVET OCH LITE TILL
måndag 10 mars 2008
.fel tillfälle att skratta
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Haha, det där var vad man upplevde som verklig föräldraondska när man var liten! :-)
(och nu med! grrr! Du är oooond)
Skicka en kommentar