.skynda dig och mitt hjärta spricker

Sen är vi i vanlig ordning. Av den långa och sköna morgonen finns bara några ögonblick kvar innan vi ska stå kammade och klara i hallen. Jag låter min stress gå ut över den yngre upplagan av tidsoptimist. Hon har nämligen smitit in på sitt rum för att bara fixa en sak. Själv har jag tandborsten i munnen, fingrarna i håret och händerna runt mascaran.

Jag ropar i en vassare ton och hon ska bara.

När hon äntligen kommer ut i hallen sträcker hon fram en liten present till mig. Ett formklippt hjärta i rött och rosa. Jag älskar dig mamma, säger hon.


Jag stoppar huvudet i toaletten för att spola bort all dålig mamma,

men när jag tittar upp så ser jag att hon älskar mig oavsett,

och jag rinner ut i en hallonröd pöl av tacksamhet över golvet.