Årets händelse. Stadsfest i dagarna tre. Massor av halvkändisar som skrapats fram ur tvivelaktiga talangjaktstävlingar varvat med lokala band vars medlemmar hittat varnandra på folkhögkolan i nån kurs i skapande musik. Upplagt för succe mina damer och herrar.
Märkligt nog hittade jag ingen som ville göra mig sällskap ner till festivalområdet. Men eftersom man bor i en liten stad så är det oundvikligt att inte hitta nån man känner igen. Nån hittade mig ialla fall. En trevlig dam. Vi blev oskiljaktiga. Det är, som bekant, långt mycket mer patetiskt att driva fram i ensamt majestät än med en dam gammal nog att vara ens mamma. Rätta mig om jag har fel. Vi hamnade vid ett bort med likasinnade. Likasinnade till henne dvs. Med barn i min ålder. De hade till och med barnbarn. Ok, jag erkänner. Jag var desperat. Jag frågade till om med om de hade några trevliga söner! Shoot me please.
Nu till knorren i den här berättelsen. Vi pratade nätdejting och jag kan lugnt konstatera att där har åldern ingen betydelse för tillvägagångssättet. Shit vad roligt att höra hur de där 50-taggarna raggade på nätet. Eller vänta nu....shit vad tragiskt. En man hade gått på cirkus 70 dejter på en åttaårsperiod.
Hjälp!!!! Ta mig härifrån!!!!
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
2 kommentarer:
Se det positiva i det hela.
Det finns de som stöter på många fler varje fredag lördag och aldrig får napp. Det är ett slags dejting det med och bra många fler totalt under ett års tid än knappt 10 st och förmodligen mindre kvalitativa.
Jag tror att du kan börja nätdejta utan dåligt samvete.
Ah, min gode Tesa. Jag har nätdejtat. Min rädsla ligger snarare i att jag måste misslyckas 70 gånger innan jag träffar rätt. Vilket mastodontprojekt. Men med 12 dejter per år så ska jag ha nått mitt mål innan jag fyller 38. Då är jag ju fortfarande i mina bästa år. *håller tummarna där*
Skicka en kommentar