En sticka i fingret syns nästan inte. Ingen annan vet att den finns där om du inte berättar. Men du känner den hela tiden. Den gör ont och irriterar dig. Dessutom gruvar du dig att ta bort den. Du vet att det under en period kommer att göra fasen så mycket ondare. Men lämnar du den kvar så kommer såret att infekteras, vilket borde avgöra saken. Men ändå tvekar du. Du sitter med verktygen i handen. Du koncentrerar dig. Du samlar mod. Genom en medveten handling kommer du att gräva runt i din kropp och leta efter det som inte hör hemma där. Det kommer att göra ont. Garanterat.
Jag har hittat stickan, men inte verktygen.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar