Upplever man bara en bråkdel av en dotter och hennes kusiners totala lycka av en campingsemester så har utflyken varit väl värd myggbetten, sömnbristen och huttret (alternativt solstinget, inget mellanting där inte). Nu förstår jag hur mamma och pappa orkade dra Sverige runt med oss fyra barn i en alltför liten och alltför spartanskt utrustad lånehusvagn.
Friden som sänkte sig över tre vuxna vars barn hållit igång i 14 timmar var obeskrivlig. Gärna 14 timmars badande, ätande, klättrande, skrattande, gråtande, klappande, springande för den friden. Jag köper den gärna igen. Det var det värt.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
4 kommentarer:
Jag byter med glädje bort mina 14 timmar i morsans underdimensionerade men ack så överpackade Skoda med fyra failjemedlemmar (inkl. en bror på 1.92.) och en hund som luktar illa ur bägge ändar. Jag tar vad som helst, tro mig. T.o.m en heldag med barn.
Antar att du hade lite susning om hur resan skulle bli. Hur hade du förberett dig? Kunde inte ens din husgud Anthony lindra dina plågor?
Ooooh, jag var minituöst förberedd, så i slutändan gick det egentligen väldigt smidigt. Gud var med mig. Hade jag inte förberett mig hade jag legat med sönderskurna handleder på psykavdelningen i Östersund.
Skicka en kommentar