Vildvittran skriver så här:
"Jag är så glad att jag gjorde mig fri från det gamla livet jag levde. Jag har till och med svårt att se varför jag stannade så pass länge som jag gjorde i det livet. Allt slogs sönder med så våldsamma situationer så inget kunde överleva i den miljön. Inte ens en tidigare stark kärlek. Allt dog med danska skallar och näsblod. Det var som om han slog kärleken ur mig bokstavligen. Den rann ur mig lika snabbt som blodet flöt. På sätt och vis var det på något sjukt sätt bra att han gjorde det. Annars hade jag inte kunnat lämna honom. Varje gång jag hämtar min älskade vovve där så är det som att jag kan andas ut igen när jag lämnar gårdsplanen. Det ligger som ett vakuum över huset. Tack och lov för min fristad på ön. Tack och lov att jag har någon som aldrig skulle ge mig en dansk skalle, istället får jag mjuka, goa kramar. Fyllda av värme och ömhet. Tack A. Du betyder allt för mig."
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
2 kommentarer:
Ja, det gör ont att läsa orden till och med för mig som skrivit dem. Men det är verkligen som man säger att det som inte dödar en gör en starkare. Och jag skulle inte vilja leva mitt liv på ett annat sätt ändå, trots att det var så mycket våld. För om jag skulle leva mitt liv på ett annat sätt så skulle det ju inte vara jag som sitter här.... Och ingen kunde ha det bättre än jag har det nu! Skickar en megastor "Alla-Hjärtans-Dags-kram" till dig!
Tänk att så få ord kan innehålla så mycket. Man blir lite starkare när man läser det.
Ha en hjärtans bra dag!
Skicka en kommentar