.så ska en bloggträff dras!

Jag hittade en storstadskjol att ta på mig och anlände till urdruckna vinglas på min första bloggträff. Naivt trodde jag att vara bloggare handlar om ord, men icket…att vara bloggare handlar om teknik. Vid andra stavelsen hade de tappat bort mig. Mina frågetecken fick svar. Ibland. Språket var ett annat. Orden var en hagelsvärm. Exkluderande.

Jag kisade mellan bladverket i djungeln och såg människorna. Människor med kornet inställt på intryck. Människor med en fängslande öppenhet och med ögon som brann av nyfikenhet. Värmen var en hagelsvärm. Inkluderande.

Bloggare som i början av kvällen var äldre än jag fördomsfullt hade gissat, men i slutet av kvällen var betydligt yngre än jag trott.

Bloggare med lockar i håret som lockar fingrar att trassla in sig i om jag så bara vore man eller mer äkta flata än hangaround-flata (när det gäller min egen frisyr så är den uppenbarligen typisk norrländsk med hänseende till min korta lugg. Om det var najs eller bajs avslöjade han inte).

Bloggare som jag aldrig i livet skulle kunna gissa åldern på och som hade bloggat från mammans mage. Trådlös uppkoppling naturligtvis.

Bloggare som virvlade in och ut med en energi som låg kvar i luften långt efter att hon gått.

Bloggare som det känns som om jag borde ha känt till men dessvärre så var jag för stolt för att fråga, vilket innebär att jag fortfarande ser ut som ett fån. I efterhand när jag ser mitt uttryck i spegeln kan jag verkligen ifrågasätta om den strategin var så smart.

Bloggare som var strålande vacker i den fånigaste mössa jag någonsin sett.

Bloggare med en fullständigt magnetisk utstrålning, troligtvis orsakad av all elektronisk utrusning hon bar med sig. Well that's my story and I'm sticking to it.

Bloggare som knappt fick en syl i vädret. Konkurrensen var stenhård i en samling av genuina bloggblottare.

Om min bloggbästis som jag aldrig träffat tidigare. Han med ett bibliotek fullt av ironiska kommentarer och snabba repliker som han gömmer bakom illusionen av ett oskuldsfullt leende.

Bonus:

Bloggbästisen hade rekommenderat ett hotell med genomtänkta orangea draperier och djupa soffor med kuddar så många att inget annat fick plats i dem. Det var först när jag kom ner till frukostbuffén som jag upptäckte att jag var på romantisk-weekend-i-Stockholm-hotellet. Det fanns bara bord för två och längs ena väggen fanns lite mer privata bås för grovhånglande. Jag drog en lättnandes suck när bloggbästisen anlände och jag flirtade skoningslöst med honom för att inte avslöja mig som utböling och sparkas ut från hotellet. Jag ber om ursäkt för att jag utnyttjade dig bloggbästis, men det var för vårt eget bästa…