.steg 11 - att ta till sig beröm

Jag måste bara få skriva ner detta. Det kanske är lättare att ta till sig något när det är nerskrivet. Funderar på att skriva det i stora bokstäver eller säga det högt om och om igen tills det går in. Jag får prova mig fram.

Mina chefer är tydligen så måna om mig att de har fixat så att jag får avlastning. Och de beklagar att de inte tagit hand om mig bättre, lastat mig med för mycket jobb. Jag gör, enligt utago, ett utmärkt jobb. De vill tydligen satsa på mig. De är så nöjda så med mig.

Jaha, då var det tydligen mina egna högt ställda krav som gör mina mål omöjliga att nå upp till. Nu känner jag mig lite dum. Nu är det bara jag kvar som har den åsikten. Vad jag vet. Kanske lite korkat att bita sig fast vid den då?

Jag måste få smaka lite på det här. Jag har hur svårt som helst att ta till mig det berömmet. Eller beröm överhuvudtaget när jag tänker efter. JAG DUGER SOM JAG ÄR! Jag måste sluta sträva efter det perfekta. Som min kompis S sa: Så du är rädd för att misslyckas? Då får du väl göra om det tills du lyckas då. Inte mer med det. Förresten så skulle du må bra av att misslyckas. Det är bra att du lär dig att världen inte går under för det.