Ibland träffar jag männsikor som jag omedelbart vet kommer att ha en avgörande betydelse i mitt liv. Jag upplever en omedelbar förälskelse. Tidigare har jag föringrat och nervöst skrattat bort den känslan men på senare tid har jag börjat lyssna. Nu är jag mer mottaglig för människorna som kommer få stor inverkan på mitt liv.
Sedan finns det människor där kopplingen är på ett djupare plan. En själslig. En total. Es kompis A är en sån person för mig. Jag vet inte när eller hur det började, men hon och jag hör ihop på. Jag känner det när hon tittar på mig och jag känner det när jag tittar på henne. Vi förstår varandra utan att ord behövs. Vi ser varandra. Vi bekräftar varandra.
Min systers minsta dotter har jag samma koppling med. Där minns jag när det klickade. Det var första gången jag höll henne i mina armar i korridoren på BB. Mitt hjärta ömmade och jag kände en omedelbar och mycket stark känsla för detta lilla barn. Vi hör ihop. När vi kramar varnandra är det inte bara den fysiska beröringen, vi kramar om varandras själar. Vi ger varandra näring.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar