.tillfälligt avstängd

I två veckor kommer ledningarna att vara avstängda. Inte alla utan bara en, den viktigaste. Den som slingrar sig över trädtopparna till ett korpnäste några mil bort.

Två veckor är inte lång tid och det kan gå betydligt längre än så innan jag kommer på att ropa in i tråden. Men när jag vet att ingen kommer att svara så känns trasslet från övergivna sladdar farligt nära. Jag har ingen lust att fastna däri och med bakbundna händer hänga dinglandes från en trädgren.

Men nu tänker jag bara på mig själv igen. Typiskt korpar att göra så att det blir så! Lura mig att tro att det jag har som en geggig massa i mitt huvud är så mycket viktigare än det som bygger bo och förstör det vackra som en skinande fågel förvarar under sitt spretiga dun.

Och nu blev jag förbannad också!

Hörrödudu Gud. Om du så mycket som kröker en fjäder på den fågelns kropp så ska du få med mig att göra. Hör du det? Då blir det inte roligt! Jag menar allvar!