Ibland sitter jag bara. Stilla. Tung.
Jag har ingen bok som drar in mig i en annan värld, eller musik som lockar fram andra känslor än dem jag har inom mig. Inte heller vilar jag. Jag bara är.
För jag väntar på något. Vet inte vad, men något går på upptäcksfärd i mitt inte. Letar efter minnen i de mest avlägsna cellerna, krafsar på huden för att väcka bortglömda känslor till liv och lyssnar till ekot från tomrummen i min kropp.
Och trots att jag inte lyfter ett finger så reser jag mig upp fullständigt utpumpad.
Att sitta still tar på mina krafter.
LIVET OCH LITE TILL
måndag 8 mars 2010
.sitt still!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar