.kyssar och murbruk i håret

Han var här nyss. Han som brukade kyssa mig så att väggarna rasade. Men det var då. Jag har för länge sedan borstat murbruket ur håret. Och trodde kanske att de väggar jag murade upp istället för de som föll, var starkare.

Men han hinner inte ens över tröskeln förrän jag ser att lamporna börjar gunga i taket och tavlorna lägga sig på sned.

Han lämnar mig igen några timmar senare, fylld av te och småprat. Det vi hade då delar han med någon annan nu. Hoppas jag....(inte). Vibrationerna behöll jag inom mig.

Fast är nog ingen idé att jag ställer tillbaka möblerna än, det kommer att skaka länge till innan de får ro.