Täcken och kuddar ligger huller och buller i sängen och fungerar som en magnet på två bubblande tjejer. De gör volter och bygger slott. De trasslar in sig och rullar ner på golvet och mitt i en hopp drar min gluggis fram ett fynd från under bäddmadrassen.
-Vad är det här mamma?
Mamman blir kall ända ner till tårna och fångar upp den lila mystiska saken som brukar säga bzzz när mamman leker med den.
-Inget! Absolut inget. Glöm det. Borta.
Men hon frågar igen. Med ännu större nyfikenhet.
Då tar mamman fram den arga rösten och säger att sexåringar inte ska fråga mer och att vi ska prata om det sen.
Men det har vi inte gjort för det kom My Little Petshop och pärlplattor i vägen. Och jag tänker då absolut inte ta upp det igen! Inte förrän jag behöver förklara att det finns alternativ till finniga tonårspojkar. Mycket bättre alternativ.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
2 veckor sedan
3 kommentarer:
Muhahaha! :)/Sara
Wohooo! För att citera min väninna, för allmänheten känd som hallåa på det stora nyhetsprogrammet: "Jag behöver ingen karl. Jag har min stav och skulle det krävas lite känslor också så har jag ju katten att kramas med."
Oooo! *ler* Hittade hon clearasilflaskan där?!!!
Så det kan bli *fnissar*
Skicka en kommentar