Jag undrar. Vad kallas en person som lever tillsammans med ett barn, men inte är dess biologiska förälder? En som gör allt som en förälder ska göra i form av kärlek, fostran, uppmärksamhet, service, tröst, lek, mat, förebild, omtanke. Alltså allt utom det genetiska arvet.
Jag är mamma, men jag har inga problem med att någon annan också ser sig som en sådan när det gäller i relationen till min dotter. Mamma är väl mer en roll och inte en person? Eller?!
Min väns mamma är död, men pappan är omgift. Vännen har frågat om denna kvinna kan ta på sig rollen som mormor. Och de har kommit överens om att hon ska fortsätta vara det även om de skulle separera någon gång i framtiden! En gång mormor - alltid mormor. Barn ska inte behöva tappa sina realationer bara för att vuxna inte kan hantera sina. Men ansvaret ska ligga hos den vuxne att hålla kontakten. Såklart.
Och jag tänker på mina egna bonussyskon. Inte slutar de vara mina syskon bara för att min pappa och deras mamma går åt varsitt håll. Eller dör (hemska tanke).
Vad kallar ni varandra? Ni som kramar om barn som inte är frön från era egna kroppar?
2 kommentarer:
Nyckeln ligger väl i just det där att man en gång har skapat sig den där relationen som bonus-mamma/syskon/mormor eller vad det nu än må vara. Då försvinner den nog inte så lätt. Men innan man kan kalla sig något i relation till en annan så krävs just relationen... och den tar ofta en viss tid att bygga upp.
/C
Ah, så sant så sant. Det här ska vi prata om när vi ses!
Skicka en kommentar