LIVET OCH LITE TILL

söndag 18 oktober 2009

.ni skulle passa perfekt ihop, sa hon

Det höga glaset värmer mina händer och får dem att slappna av. På andra sidan det lilla bordet sitter hon som jag inte känner så bra. Vi pratar om relationer och uppbrott. Mellan orden tänker jag på det hon inte sa för tre år sedan, men jag kommer mig inte för att fråga igen. För jag vet att andra fort glömmer det som inte släpper taget om mig.

-Men jag har en kille till dig, utbrister hon entusiastiskt.

Namnet får skummet att dansa till. Det är han, som jag trodde jag kände. Tre år gamla tankar och dagsfärska tankar får helt plötsligt samsas om utrymmet i glaset framför mig.

-Ni skulle passa perfekt ihop, fortsätter hon utan att se hur skummet skriker nej.

Och helt plötsligt finns han där igen. Ögonen som säger mer än munnen. Händerna som varsamt håller min blick fängslad. Och det där skrattet som alltid låter så förvånat.

Jag tar en klunk av kaffet innan jag berättar om de känslor som förut bodde i mitt hjärta. Men jag förmår mig inte berätta om vart de tog vägen och hon frågar inte heller.

Kanske såg hon hur oroligt skummet var.

5 kommentarer:

Ebba G sa...

Som att läsa starlet... gjorde du det när du var fjortis? Jag visste var min storasyster hade sina gamla, så jag är uppfödd med sånt.
Nuförtiden tror jag inte på kärlek som inte är besvarad. Punkt. Tror inte att den är verklig. Då är man bara förälskad i en fantasi.
Tänker Ebba och skickar lite kramar.

Comvidare sa...

Starlet läste jag inte, men jag kan nog föreställa mig vilka kärlekshistorier som skildrades där. Alltid lyckliga slut. Och alltid en viss svårighet i början.

Att förälska mig i en fantasi roar jag mig ofta med att göra. Det kittlar så skönt i tanken..

Men däremot så undviker jag att bli kär i personen som är offer för min fantasi. Så jag är nog benägen att hålla med dig. Det krävs två personer för att älska.

Ebba G sa...

Phu. blev lite orolig för din själ där ett tag.
Puss du sköna kaffedam!

Comvidare sa...

Så kaffeskumspussar går bra, men inte läppglanspussar? Det finns säkert en ologisk logik med det.

Ebba G sa...

Oja, allt är otroligt ologiskt.