LIVET OCH LITE TILL

onsdag 7 oktober 2009

.smaklig måltid.

Men en hållning som Sveriges Lucia skrider jag fram över torget med min hämtmat. Sushi är för kungligheter, och jag är en sån. Fin i håret och putsade skor. Öppna ögon och med en nätt vinkning i ständig beredskap.

De åtta små läckerbitarna ska ätas i sällskap av....bönder. Färg på kläderna och osaltad havregrynsgröt på överdimensionerade fat. Skedarna slamrar i porslinet när de försöker jaga ifatt lingonen. Själv spelar mina trumpinnar ljuv musik när de möts. Jag är en prinsessa.

Väl hemma ställer jag in en tallrik gröt i mikron. Benen skjuter jag in under mig och den gamla slitna koftan drar jag runt kroppen.

Jag kan bara tänka mig vad de äter hemma hos sig. Förmodligen har de tänt ljus och kanske även tagit ett glas vin. Salladen garanterad krispig och efterrättsäppelkakan får med all säkerhet sällskap av hemmagjord marsansås.

3 kommentarer:

Ebba G sa...

Vad är det här då? Ett förakt som övergår i bitterhet över de egna tillkortakommanden som är resultatet av detta förakt?
Nu får du väl skärpa dig.
Ut och ragga bönder, häll upp lite getmjölk i en sprucken kanna och vifta lite diskret med rökt korv så vaknar du kanske i en okänd binge endera dagen.

Comvidare sa...

Mäh! Om du bara visste hur mycket korvar jag lockat på utan hamna i vare sig halm eller i okända bingar. Det är slut på korvar hos leverantören tydligen. Inte ens en liten prinskorv finns det.

Men jag skrattar åt hur olika vi priorierar. För mig är lunchen dagens höjdpunkt. För vännerna i inlägget är det middagen. Jag förummar mina middagar, de försummar sina luncher. Jag strålar i det ytliga dagsljuset, de strålar i famnen hos sin familj. Vi lever tvärtomliv kan man säga.

(behöver jag säga att de hann få sin leverans av korv innan den tog slut?)

Ebba G sa...

Häh, korvleveranser... du får väl mala en ko och blanda den med lite lök och krydda med eget saltvatten och lite förföriska ferromoner så fixar det sig.
Middagar är förresten överreklamerade. Har jag hört.