LIVET OCH LITE TILL

tisdag 13 oktober 2009

.omöjliga par

Jag vet att det är strumpor som brukar förlora sin äkta hälft. Där är skiljsmässostatistiken skrämmande hög. Men hur hög den än är så kommer den inte upp i den privata statistik jag för över örhängen som blivit övergivna.

Om jag på morgonen hakar fast en glittrande droppe i varje öra, så hittar jag bara den ena framför spegeln på kvällen.

När jag ska fästa flärdfulla kreationer i örsnibbarna så tappar jag chockernade ofta den ena rätt ner i avloppet.

Och när jag krafsar runt bland rikedomarna i smyckesskrinet så hör ingen ihop med någon annan.


Kära smycken, behöver ni prata ut med någon om detta?

1 kommentar:

Raggoparden sa...

gör som jag, udda hål i öronen :)