Jag sätter mig bekvämt på tåget för att, när jag kommer fram, hitta varma kramar och ögon som aldrig tycks sluta lyssna.
Jag vaggas till ro i bilen som tar mig till uppmuntrande leenden och händer som alltid vill berätta mer.
Jag lutar mig tillbaka i bussen säte för att om några timmar, hitta skratt som kittlar hela kroppen och omtänksam värme som inte har bråttom att gå.
Men ibland kan jag önska att jag hittade en resa som tog mig till soffan i mitt vardagsrum.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
2 veckor sedan
3 kommentarer:
du... ta en tur med buss, vilken som helst, byt till taxi (från ett ställe lagom långt bort för att det ska svida lite i plånboken, semestersvida alltså) och så ger du taxichauffören din adress, njuter av komforten och betalar snällt. Sen går du helt sonika in genom din dörr och myser över komforten på möblerna där på ditt resmål! Inte dumt alls. Glöm inte att packa snygga aftonblåsan bara!
Jag undrar...hur ska jag göra med sällskapet? Ska jag bjuda med taxichauffören upp? Är det så du har tänkt?
Annars gillar jag din resplan. Gör tummen upp.
Aftonblåsan köpte jag för övrigt förra veckan. Bra tillfälle att ta oskulden av den.
Om chaffisen är en snygging du vill ha i soffan är det väl ok. Annars får du väl bjuda till själv.. ta fram en spegel och parta loss..
Skicka en kommentar