En av de där svindlande människorna jag känner ska öppna butik. Det gör mig livrädd. Och tvingar mina rädda tankar till pissfuktiga källarlokaler och gråtande barn.
Denna kvinna har nämligen listat ut koden till mitt betalkort. Det går till så här... Hon och jag glider in i en butik och hon pekar på en massa saker som jag bara måste ha. Expediten hurrar i bakgrunden och vips försvinner ett antal hundra från mitt konto. Eller så råkar hon nämna att den där frisyren verkligen skulle passa mig och i just den där färgen dessutom. Och swosch så har ytterligare transaktioner gjorts.
Innan butiken ens har öppnat så känner jag hur hennes hand letar sig ner i min handväska. Den där läckert röda plånboken som hon lockar mig med bakom pappersklädda skyltfönster är precis den lyx som jag förtjänar.
Och det värsta är.
Hon har rätt.
Hon vet precis vad jag passar i, och med. Jag får komplimanger av främmande människor på stan när denna svindlande människa klätt mig. Telefonnummer stoppas i min hand. Och jag får borsta beundrande blickar från min kropp.
Jag kommer att bli ruinerad.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
2 veckor sedan
5 kommentarer:
Tänk om du skulle pröva livet under broarna ett tag. Vore kanske nyttigt...
Äh, hur länge ska du spela det där jag-har-minsann-bott-under-en-bro-kortet? Det räcker inte i en evighet ska du veta....
...ska du veta.
Äh, så länge du håller på med dina lyxproblem tänker jag retas med pisslukten.
Det var en väldigt smickrande text.
Med en tår i ögat bugar jag...
Fy fan vad häftigt! Jag saknar en sådan vän! Mitt kort skulle nog inte ha någon remsa kvar men vad gör det!
Skicka en kommentar